Livet i Gula Villan

... ibland vill jag bara vara onykter - alltid. Men jag tror inte mina barn skulle vilja det. Så jag låter bli.

I dag är det 22 år sedan den där magiska dagen. Jag minns ännu känslan då jag höll dig i mina armar, på natten, när allt var mörkt och tyst och det bara var du och jag och jag mötte dina stora forskande ögon. Lycka.
Grattis min älskade lilla stora pojke.

Än är det långt till varma dagar på stranden ...

... på all skit, allt damm, alla sönderskavda ytor, alla fläckiga tapeter, dörrar, bänkar, sunkiga, snuskiga toalettstolar, handfat och golv. Och det känns inte lönt att göra nåt heller. Som att duscha och ta på sig skitiga kläder typ. Stor idé.
Blä.

Åkte och hälsade på barndomskompisen som nyligen blivit mamma för första gången, 46 år gammal. Är inte livet fantastiskt? Jag är såå glad för deras skull och lilla underverket är bedårande söt.

Livet är ett mirakel. Vissa större än andra ...

I fredags började lill-tjejen löpa! Känns mysko. Man vet inte rikigt hur man ska göra. Åkte till Coop och köpte små kortkalsonger stl 98 typ och la en binda i. Funkade så där, men helt ok. I dag kom de fina svart-vit-prickiga löptrosorna från Esther K. Sitter mycket smartare. Det är lite hjärtknipande att lillan nu ska bli "vuxen", fast själv fattar hon ju inget (och knappt Gimli heller vilket ju är bra, men när hon är i höglöp om någon vecka får man se hur det går med den saken ...). Man känner sig onekligen aaningen rookie på det här med löp, men man lär väl så länge man lever.


Polly i kortkalonger ... ;)


Stilstudie av Polly i söta löptrosor från Esther K. Bedårande rumpa!