Livet i Gula Villan

Jag såg framför mig tre sköna dagar vid havet med sol, bad, spel, böcker, god mat, skoj och skratt. Shit heller. I natt jagade vi mygg timme efter timme och Gimli blev mer och mer hispig efter varje smäll. Till slut hyperventilerade han och myggorna blev aldrig färre fast än vi hade både fönster, dörrar och spjäll stängda.
Vi tvingades ge upp, ringde båttaxin, packade ihop alla grejer, städade stugan och kom tillbaka till Renöhamn vid halv ett, bara ett dygn efter att vi åkt.
Så jävla tråkigt.
Jag HATAR mygg.
Och Mellerstön.
Men solnedgången var gudomlig.


Stugan var OK.


Och Gimli kunde springa fritt.


Det började så bra med chill i stugan, skön läsning och sällskapsspel.


Och en fantastisk solnedgång.

Men sedan började helvetet. Hela natten var en enda mardrömsjakt på myggor och Gimli 
höll på att dö av alla smällljud.


Alla (utom mormor som är en tuffing) var glada att få komma därifrån.


Och gladast av alla var Gimli.